Skip to content Skip to main navigation Skip to footer

Gudsvigd kyskhet
”Jag räknar allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min Herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig.”
(Fil 3:8-9)

Genom löftet om kyskhet för himmelrikets skull förpliktar vi oss till ett liv i celibat och fullkomlig inre och yttre avhållsamhet. Vi lever så, som ett tecken på hoppet om kärlekens fullkomning i den yttersta tiden och vittnar om att endast Kristus ger vårt liv dess fulla tillfredsställelse. Bara av omsorg om ”det som hör Herren till” ( jfr 1 Kor 7:32) avstår vi frivilligt och medvetet från det självförverkligande som äktenskapet och familjen ger, utan att ringakta deras höga värde och utvecklar alla krafter och gåvor för vår sändning i Kyrkan.

Fattigdom
Ni känner vår Herre Jesu Kristi stora gåva: han som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom:
(2 Kor.8:9)

Genom fattigdomslöftet beslutar vi oss för att dela Jesu fattigdom, han som utblottade sig själv och blev lik oss människor ( jfr Fil 2:7).

Efter Herrens råd och exempel i Evangeliet förpliktar vi oss genom fattigdomslöftet, som vi avlägger efter eget fritt beslut enligt kyrkorätten och våra konstitutioner, till en enkel anspråkslös livsform och försakar det fria bruket av materiella ägodelar.

De ting som är nödvändiga för livet och fullgörandet av våra yrkesuppgifter använder vi, utan att fästa oss vid dem.

Lydnad
Fast han var Son lärde han sig lyda genom att lida, och när han hade fullkomnats blev han för alla som lyder honom den som bringar evig frälsning.
(Heb. 5:8-9)

Genom förpliktelsen till lydnad förverkligar vi vår viljas fulla överlåtelse åt Gud och träder med beslutsamhet in i Kristi efterföljelse.

Genom lydnadslöftet förpliktar vi oss att lyda våra rättmätiga föreståndarinnor i allt det som direkt eller indirekt angår kongregationens liv, det vill säga iakttagandet av löftena och konstitutionerna.

Detta löfte förbinder oss på ett särskilt sätt med påven som kyrkans överhuvud och vår högste överordnade, som också kan ge oss befallningar i kraft av lydnadslöftet enligt konstitutionerna.